It's a fabulous city!

Det var musik överallt på stan idag. Till och med Vero Moda hade en DJ. Och på Arkaden var det modevisning. Det visades en del snygga outfits, men några var lite väl mixade för min smak. Några av tjejerna var lite väl smala. Bones! Men det är väl ingen förvåning. Av det jag såg var det bara två manliga modeller, och de var inte i min smak. Herrmodet var väldigt snyggt dock.

Tre timmar gick jag på stan och ibland var det nästan omöjligt att ta sig fram. Nordstan på fredagar är omöjligt! Det inhandlades en kalender, ett hårband, två baslinnen (rött och vitt), Biotherm-foundation, leggings, en present till en vän och en skjorta undanlades till imorgon. Surt nog fanns inte de röda stövlarna kvar, som jag spanade in förra veckan. God damn it! Och det förstör mina planer; jag vill ha en röd jacka, men jag vägrar köpa den om jag inte får tag på röda stövlar.

Och idag kom Kicks nya tidning. I love! Och på TV är det Idol nu. Avslappning tack. Därefter väntar juridikens värld.

Vart tog timmarna vägen?

Damn. Det är redan natt. Och en hel pluggdag har förflutit. Den ständiga önskan kvarstår, att tiden skall gå långsammare. Jag kommer ihåg att det kändes som att tiden stod stilla när man gick på gymnasiet. Även då det hände massa saker, var en vecka en evighet. Och två veckor, ja, you do the math. Allting kändes statiskt och framtiden var miles away. Men nu är den här, varje dag, varje timme, hela tiden. Och dagarna, veckorna, månaderna, åren- de bara rusar.

Vad skulle du göra om jorden gick under imorgon?

Uppgift plus kärlek är lika med framgång, del II.

Det är två veckor kvar till tentan. Man kan inte undgå att tänka på hur det skall gå och om det man gör räcker till. Har man rätt studieteknik? Läser man rätt? Kommer man komma ihåg? Rädsla ger en förlamande effekt, vilket leder till bara mer frustration. Och i det hela kanske man glömmer varför man läser. Varför läser man då? Jag läser för att jag älskar det. Det är roligt, det är intressant och det är givande. Så fort man glömmer det, går det nerför. Man måste läsa för att man vill lära sig, inte för göra bra ifrån sig på tentan. Visst, tentan som faktum kvarstår. Den skall ju mäta ens förståelse för det man har läst. Men det är bara slutstationen. Vägen dit innebär kunskap, utveckling och så mycket mer. Så varför stressar man? Varför inte njuta av det man gör? Krav är det självklara svaret. Men vilka krav? Krav på bra betyg? Då hamnar vi i den onda cirkeln igen. Man skall inte läsa för att få bra betyg, utan för att man vill lära sig. Så om man frigör sig från kraven, om man frigör sig från rädslan och frustrationen kommer stressen automatiskt att minskas också. För många låter det som en omöjlig uppgift, men för mig innebär det positivitet och lugn. Någonstans måste man börja. Och ett steg i taget är tricket.

Can't get no satisfaction.

Regn idag. I don't mind. Jag ska ändå sitta inne och läsa hela dagen. Jag är shoppingsugen. ASOS har mycket vackert just nu, eller iaf vackra skor. Hello! My name is H, and I'm a shoe-o-holic. Jag får hålla mig tills imorgon. Jag måste köpa en kalender också, det är för mycket som händer. Mitt huvud springer efter min kropp, eller är det tvärtom? I want answers God damn it!

Veronica Maggio- Nöjd.
Otroligt bra låt. Hon är grym.

...and the freaks come out at night? Right...

Och ljusen är underbara. Och staden ännu vackrare.

It's a good thing.

Varje dag innehåller åtminstone en bra händelse. Även när man har haft en fuckedupdålig dag, och bara vill komma hem, lägga sig i soffan och glo på TV, är det just det som gör en glad. Trivialt eller ej, något i vardagen kan göra en glad, varje dag. Människan har den förmågan att kunna glädjas, det är bara det att man många gånger är för lat för det. Det är så mycket lättare att se allt det svarta. Och hey, det svarta är väldigt inbjudande. Men nu har jag på mig mina glada glasögon. Och detta är vad jag ser:

Fredag:

Kära S kommer till stan. Upplyftande fika och börda lyfts av axlarna. Camillas första nr som kulturskribent på Nöjesmix. Applåder!

Lördag:

Fika med S och H och en massa jävla skratt. Ont i magmusklerna. Tack. Skratt är underskattat. Upplyftande samtal med R. Tur att jag har henne. Film- och tacoskväll med kära syster. Hon kom med gardiner. Yei för förnyelse.

Söndag:

Syster erbjuder sig att tvätta mina gardiner. Hon har ett hjärta av guld. Köpt massa frukt. Bara synen av dem gör mig pigg.

Och hey, jag har hunnit plugga en heel del denna helg också. Man kan visst förena nytta med nöje. Well what do you know... Och just i detta nu har kaffebryggaren slutat puffa och böckerna bjuder in mig. It's a party for two. Hah.

Kreativitet på högsta nivå [?]

Study in the city where the heat is on

all night on the books 'till the break of dawn

(Welcome to Göteborg, buenvenidos a Göteborg)

Bouncing of the walls when the heat is on

all night on the books 'till the break of dawn

I'm studying the law

Welcome to the law.

[...]

Yo ain't no law in the world like this

and if you ask how I know

I've got to read the books.

Ursprunglig text och musik: Will Smith - Miami

Drunken dial.

Ikväll fick jag ett samtal från en full killkompis. Han påstod att han hade druckit en hel flaska Jäger och det tvivlar jag inte ett dugg på. Och det blev riktigt roligt när han började prata grov norrländska för att sedan slå om till grov göteborgska. Människor säger de roligaste grejerna när de är fulla. Undrar om ståupp-komiker dricker innan deras uppträdanden? hah. Man kan inte annat än att skratta. Och jag tänker bara att det är tur att jag inte brukar fylleringa, även om det någon enstaka gång kan hända att man fyllesms:ar. Och i de stunderna tackar jag den tekniska Guden för utkorgen. Nej, jag säger då det- det är skönt att ha en plugghelg.

On the rocks.

Förra helgen med M var verkligen ett äventyr. På fredagen var det matlagning och drink hos mig för att sedan skynda iväg till Liseberg och titta på Hardcore Superstar. Och God damn it vad det var bra! Jag är en sån där som brukar tycka att skivor låter bättre och att live inte brukar hålla standarden, men det kunde dem! Det var kanske den bästa konserten jag har varit på och sångaren knäcker ju. Jag skulle lätt kunna se dem igen. Därefter bar det av till Vasastan där glada H, M och M mötte upp söta F. Vi hade ölrace, njöt av musiken och var allmänt nöjda över stunden. Natten fortsatte för mig och M på Respekt där vi mötte R och skakde lite rumpa. Det var Klubb Culpa. Och nej, det var helt enkelt inte bra. No more Klubb Culpa för mig. Om jag ska vara ärlig så var det värdelöst. Men jag och M hade så kul åt varandra, så det spelade inte någon roll. Efter att vi glufsat i oss en massa skräpmat avslutades natten hos mig. Och lördagen, den ska jag inte gå in på. Förutom allt annat som jag och M hittade på, innebar även lördagen en hel del fest, Hard Rock Cafe och Lounge. Jag borde nog inte festa på ett tag.

Observationer på Ekonomiska biblioteket.

En stol dras ut. Sidblad vänds. Tjejen bredvid fipplar med sina böcker. Kan du välja en bok och börja läsa för Guds skull?! Idiot. En till stol. Och ännu en till. Va fan? Jag hör en bläckpenna, eller hundra. Trött och bitter. En lampa tänds. Någons sko låter. Huvudvärk. Någon drar ut sidor från ett block. Trodde att det skulle vara tyst här! Stolar igen. För i helvete! Någon hostar. Hon bredvid håller fortfarande på med sina böcker. Vill sova nu, nu, nu. Tjejen framför sitter och äter ett äpple. God damn it! Det låter som att hon hugger ved! Ont i nacken. Är detta en jävla cirkus? Jag behöver kaffe. Prompt.

Ordbajsa - ett fenomen?

VARNING! Texten kan uppfattas som stötande av vissa. Läs ej om du ej tål bajshumor.

Någon gång då och då har jag använt ordet ordbajsa i samband med diskussion om grupparbeten. Och några gånger har jag fått konstiga blickar tillbaka. Aldrig någonsin har jag hört någon annan än mig använda ordet ordbajsa i denna nedre del av Sverige. Detta gjorde jag dock i Gävle. Vänner var väl införstådda med det begreppet; det var inte ett ord som användes ofta men var väl accepterat. Till och med mina lärare i svenska och filosofi på gymnasiet använde det ordet någon gång. Är det bara vi uppifrån som har förstått grejen med ordbajsa?

För mig är det ett avslappnat, men praktiskt ord. Att ordbajsa- fylla ut innehållet i en text kvantitativt, ej kvalitativt. Man behöver faktiskt inte använda sig av sin akademiska ordbok som man har i huvudet i alla lägen. Men nej, här nere i Sverige ordbajsar vi inte. Här snackar vi s***.

...den söndagstid är kommen

Jag överlevde bakfyllan. I did it. Fan vad skönt att få sova ut och vakna till strålande väder. Jag kommer inte vara ute och njuta av den underbara solen, men jag har fönster gott folk. Och vem blir inte glad av att se solen värma gräsmattan där ute?

Lördagskvällen var en filmkväll med kära syster min. Pizza, en massa jäkla cola och annat gott var inblandat. Saw 2 var den bästa av filmerna. Den är sjuk, blodig och hänsynslös, jag vet. Men den är så bra för att den är oförutsebar. Man kan inte räkna ut vad som kommer hända, man sitter som spellbound och stirrar, och det bästa är Alltid slutet. You've gotta love it!

Igår hämtade jag ut min psykologibok. My precious, den så få fin. Så idag är det juridik på schemat först och främst, för att sedan avsluta kvällen med lite psykologi. Och not to worry, jag har chi san i blodet och kaffet är min vän. That's the way I like it.

Put my feet back on the ground.

Jaja, coco jambo.

Jag blev övertalad. Det blev jag. Runt ca 21.30 bestämde jag mig för utgång. Jag hade dividerat med mig själv 100 ggr under dan och bestämt mig för att jag skulle vara hemma och plugga. Men nej, så blev det inte. Det kliade i kroppen, och det var värt det. Ibland måste man bara ha kul. Det bar av till T där festen var igång och middagen var precis färdig när jag kom. Vi började med Nivå. Dock var inte alla nivåer öppna på Nivå, vilket förvånade oss ganska mycket. Och irriterade, minst sagt. Men vi shejkade ändå, hela vägen till Hard Rock Cafe. Okej, det var inte så hemskt mycket folk. Men vi tog över dansgolvet, och musiken var väldigt rolig ibland. Och ja, idag får jag kämpa som en gris. It's a hard knock life you know.

Tänk vilka produkter hjärnan kan skapa.

God damn. Andra natten utan sömn. Mardrömmar och ännu mera mardrömmar. Varför? Det står fortfarande oklart, men huvudet är fullt med en massa tankar. Jag vaknar kallsvettig och smått chockad av dessa bilder som jag har drömt om. När man tänker på det i efterhand är det ganska komiskt. Snacka om kreativitet. Ibland är vi så omedvetna om vad det är vi ser. Men hjärnan registrerar allt. Oh boy, it sure does.

Foto: Mina

He's bringing Sexy Back?

Jag var inte medveten om att sexy hade försvunnit. Slår man på MTV anytime, anywhere, så får man se sexy. Eller ja, vissa videos har gått så långt så att man kan kalla det för porr. But hey, hans låt får mig att skaka rumpa. Så jag klagar inte.

Bilden är hämtad från http://www.justin-timberlake.net/

Oj, vilket blåsväder!

Ja alltså, på riktigt. Vanligtvis är det ett frustrationsmoment att håret flyger åt tusen olika håll, men idag var jag nästan rädd för att jag skulle blåsa bort. Det såg ut som att träden skulle brista. Helt otroligt!

Och ikväll började min kvällskurs i psykologi. Och det kändes hur spännande som helst. Jag hade tänkt läsa en massa psykologikurser, eftersom psykologi är min andra stora passion, förutom juridiken då förstås. Och idag fick jag reda på att om man läser x antal kurser i psykologi kan man få magisterexamen i det. Det är hur bra som helst! Jag längtar efter att få lära mig.

Och idag dog Steve Irwin. Jag blev chockad. Det är tragiskt.

Tonight it's partytime, it's partytime tonight!

Okej. Min darling R. Redbullvodka. Underbar musik. Skaka rumpa. Nattstaden väntar. Vi firar allt som har hänt. Och vi är lyckliga. Slå det om du kan. Wiieee! (Och nej, man borde egentligen inte blogga med alk0hol i blodet, men what tha hell!)

Uppgift plus kärlek är lika med framgång, del I.

Varför är man nervös när man står och tittar upp mot det höga berget? Kanske för att man inte ser toppen ännu, kanske för att man inte vet vad man möter på vägen, kanske för att det är ett berg man aldrig skådat förut.

Varje ny termin är som ett berg som skall bestigas. Man vet inte vad som kommer upp på vägen, och målet är 5-6 månader ifrån, därmed något man ännu ej kan föreställa sig. Men det skall ju vara resan som är det viktiga. Därför är man också lite nervös inför resan. Kommer det vara soligt, regnigt, stormigt eller helt enkelt lugnt som i stormens öga?

Han sa att vi skulle känna ångest och förvirring. Han sa att det var meningen. Han sa att det är ett helt annat sätt att tänka, än vad vi är vana med. Men filosofi, det är min grej. Och jag vet inte hur resan kommer se ut, men den har börjat fint iaf.

Det var paradiset.

Jag är trött. Jag sov inget inatt. Jag är nervös. Imorgon är det opponering. Jag vill resa. Mest av allt vill jag vara någon annanstans, just i detta nu.

Lock 'n load, baby!

Då var ledigheten officiellt över. Uppsatsen är färdig. Opponeringen är på torsdag. Och imorgon börjar T3, Teoritermin med familje-, social- och miljörätt. Och jag är laddad, det är jag. Det ska bli härligt att komma in i juridikens värld igen. Visst, jag har tjuvstartat lite. Men imorgon gäller det.

Det har fikats. Jag har njutit på Göteborgs caféer. Jag har träffat vänner och det har pratats om sommaren. Jag har även träffat min kära S, vars pojkvän har flyttat hit. Därmed kommer jag få träffa henne oftare. Yippieyei för mig. Och jag har även hunnit boka in en träff med min darling M. 15 september skall vi leka rövare här, då hon kommer och hälsar på.

Hösten är här, med allt vad det innebär.

Regn, kunskap, äventyr, vänner, resor.

Jag säger bara: Bring it!

Foto: Mina
Vart? Underbara Novalja, ön Pag, Kroatien

Med hjärtat långt där borta.

1800 km härifrån. 450 kort knäppta. Ett förälskat hjärta, en uppfylld själ. Den mest fantastiska resan jag någonsin varit på. Ett oförglömligt äventyr, och jag vill bara tillbaka.

En månad har gått, fortare än fortast. Jag kom hem igår, till gråmulna Göteborg. Och jag säger då det- it's good to be back, but it's better to be away. När jag sa hej då till min lägenhet en månad sen visste jag inte vad som väntade mig. Jag visste att jag hade ett äventyr framför mig, men att så här mycket skulle hända vågade jag inte ens drömma om. Det var bortom alla förväntningar. Kroatien och havet var så vackert och det gjorde ont i kroppen att åka därifrån. Vilken frihet att bara hoppa in i det turkos-blåa havet. Mina ögon njöt varje sekund av utsikterna. Det absolut bästa var ändå Bosnien. Vilket tempo, vilken mentalitet, vilka människor! Och nej, jag tänker inte vänta länge till nästa resa. Den är redan planerad.

Jag kan inte förklara med ord, för det enda jag känner nu är enorm saknad. Tusen minnesbilder flyger in och ut i huvudet på mig, och jag tänker inte ens anstränga mig för att lägga ut några bilder. Inte än iaf, för just nu är det för mycket att välja mellan.

Imorgon är det Handels som gäller igen, men inatt kommer jag vara 1800 km bort.

Sommarstängt.

Då var det dags.

Nu är det min tur.

Snart.

Strax bär det av,

mot resor och äventyr.

Njut av sommaren ya'll!

The colors of summer.

Tre veckors jobb i Gbg är snart slut. Imorgon är det sista dan på jobbet här i Gbg för sommaren. På kvällen bär mig ett tåg till Gävle där jag skall jobba en vecka innan det är dags för det sköna utlandet. Nu är det så att vi kommer åka direkt från Gävle, så jag packar alla mina kläder och bikinisar redan nu. Och tror ni inte att jag känner det i kroppen? Snart ska jag få svettas i solen, svalkas i det underbara havet och slappna av och festa loss i den sköna natten. Soon baby, soon.

Ett oväntat besök.

Tur att jag har Gevalia hemma, hmff.

Igår blev jag minst sagt lite förvånad. När jag loggade in på msn stod det att någon hade lagt till mig på sin lista. Denna någon var inte online då, vilket ökade min nyfikenhet. Först på kvällen, en hel jobbdag senare, var denna någon online. Han pratade engelska, kallade mig för ett väldigt gammalt smeknamn och sa att han var från Italien. Detta chockade mig förstås för jag kunde inte komma ihåg någon italienare, förutom en gammal kärlek som hette nästan precis likadant, både i för- och efternamn. Men jag visste ju att detta inte var han. Inte en chans. Efter ett tag kom minnet tillbaka. Denna någon var en kille jag träffade på det ack så populära IRC för ungefär 5 år sedan. Vi hade kontakt ganska länge och pratade om vardagligheter- han om livet i Italien och jag om livet i Sverige. Han hade hittat en gammal IRC-logg från den tiden och ja, vad jag förstår så ville han visst ta upp kontakten med mig igen. Och otroligt nog hittade han mig. Killen hade dessutom done his homework; han visste hur gammal jag var, mitt för- och efternamn, vart jag bodde förut etc. Nästan creepy. Tur att vi bor i olika länder. [Lr nåt.] Men lite roligt ändå. Jag kan inte låta bli att känna mig lite smickrad. Jag är visst minnesvärd. [hoho]

Jag ska till paradiset snart.

Jag kan inte fatta hur snabbt tiden har gått. Juni var över på en sekund. Att det redan är 11 juli är ofattbart för mig, eftersom jag åker den 21 juli. Om 10 dagar alltså. Jag åker utomlands om 10 dagar. Och de här dagarna som är kvar kommer försvinna obemärkt. Från och med imorgon jobbar jag varje dag fram till den 21. Och tiden bara försvinner när man jobbar. De 10 dagarna som är kvar får gärna försvinna snabbt. Snart är dagen D här, dagen som jag aldrig trodde skulle komma. Äntligen. The beginning of my vacation. Vi ska bila ner till underbara Kroatien. Semesterlandet med oändligt många

vackra stränder. Havet är liiite finare där. Det känns speciellt. Det är speciellt. Det pirrar i mig när jag ser alla fotografier. För jag vet precis hur det känns där. Obeskrivligt.

De ger mig gosfeber.

Jag blir pipig. Jag får lust att springa fram till dem och krama dem, och gosa med dem, och nosa med dem. I can hardly control myself. Jag pratar förstås om kaniner. They're back. Mitt på min gräsmatta. Och jag fortsätter att fota. I can't help it. De är ju sötare än socker. Inte för att jag har smakat, men jag bara vet det.

It's the return of react.

Det blev dags för ännu ett byte. Jag tröttnar ganska snabbt. Och jag måste säga det, jag blev väldigt trött på blogg.se. Jag gillar inte designen, det finns inte så mycket att välja mellan. Och seriöst, jag är inte den som betalar för att blogga. Oh no, så seriöst tar jag inte detta. Jag gillade min förra react-blogg ganska mycket, bakgrunden det vill säga. Men jag kan inte gå tillbaka till den. Den tillhör förra året. And the show must go on, eller hur? Not back. Min senaste blogg lyckades jag aldrig bli nöjd med heller. Så här är jag, reagerar på ett nytt ställe. Min plats i cybervärlden, read it or leave it.